Den 13 september gick Sverige till val. Två veckor senare vet vi hur riksdagen ser ut, men inte vem som ska styra landet. För den som undrar vad valet betyder för plånboken är det ärliga svaret därför: det beror på hur regeringsfrågan löses – och en del av det som påverkar din ekonomi mest avgörs inte av politikerna alls.
Här går vi igenom läget, de mest sannolika scenarierna och vad de kan innebära för ekonomin och för privatpersoner.
Så blev valresultatet
Socialdemokraterna blev största parti med 28,0 procent, följt av Moderaterna (19,9), Sverigedemokraterna (17,5), Vänsterpartiet (8,4), Centerpartiet (7,0), Kristdemokraterna (6,2), Miljöpartiet (6,1) och Liberalerna (5,3). Valdeltagandet var 84,9 procent.
Räknat i mandat fick de fyra oppositionspartierna S, V, C och MP tillsammans 176 av riksdagens 349 platser, medan de fyra Tidöpartierna M, SD, KD och L fick 173. Majoritetsgränsen går vid 175.
Ulf Kristersson begärde sitt entledigande den 17 september, och hans regering sitter nu kvar som övergångsregering tills en ny statsminister är vald.
Varför regeringsfrågan har låst sig
På pappret har oppositionen majoritet. I praktiken är det svårare än så. Partierna på den rödgröna sidan är oense i flera centrala frågor, och Centerpartiet och Vänsterpartiet har länge haft svårt att ingå i samma regeringsunderlag.
Den 28 september valdes Andreas Norlén (M) om som talman, sedan Vänsterpartiet valt att stödja honom i stället för S-kandidaten. Samma dag lämnade Magdalena Andersson tillbaka sitt uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering, med hänvisning till att V:s agerande skapat en ny situation i riksdagen. Vänsterpartiet har å sin sida sagt att partiet fortfarande stöder Andersson som statsminister.
Talmannen träffar partiledarna igen den 30 september. Därefter kan någon av dem få ett nytt sonderingsuppdrag.
Tre möjliga scenarier
1. En socialdemokratiskt ledd regering
Det scenario som bäst motsvarar mandatfördelningen är att Magdalena Andersson till slut blir statsminister med stöd av någon kombination av V, C och MP. För att det ska fungera krävs att partierna hittar en överenskommelse som både Vänsterpartiet och Centerpartiet kan leva med – eller att någon av dem väljer att släppa fram en regering utan att få allt den vill ha.
Vad det kan innebära för ekonomin: Socialdemokraterna gick till val på bland annat att ingen som tjänar under 70 000 kronor i månaden ska få höjd inkomstskatt, dubbla barn- och studiebidrag inför jul- och sommarlov, billigare tandvård och en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Partiet har också kritiserat Tidöregeringens skattesänkningar för höginkomsttagare. Samtidigt skulle en S-regering behöva kompromissa med sina stödpartier, där V och MP vill gå längre när det gäller skatt på kapital och förmögenhet, medan C driver en annan, mer marknadsliberal linje i skatte- och företagarfrågor. Den faktiska politiken skulle alltså bli en förhandlingsprodukt.
2. En Kristersson-ledd regering
Tidöpartierna har 173 mandat och saknar därmed egen majoritet. I Sverige behöver en statsministerkandidat dock inte ett aktivt stöd från majoriteten – det räcker att högst 174 ledamöter röstar nej. En högerledd regering skulle alltså kunna tillträda om minst ett oppositionsparti avstår från att rösta emot. Centerpartiets ledare har dock gjort klart att hon inte tänker medverka så länge SD ingår i underlaget, och därför ser även detta alternativ svårt ut.
Vad det kan innebära för ekonomin: Moderaterna har lovat att fortsätta med skattesänkningar på arbete, stoppa det de kallar rödgröna skattehöjningar och finansiera reformer bland annat genom generella besparingar på statliga myndigheter och omprioriteringar inom biståndet. En fortsättning av Tidöpolitiken skulle i stora drag innebära kontinuitet med de senaste fyra åren.
3. En utdragen process – och en övergångsbudget
Om ingen ny regering är på plats i tid blir det övergångsregeringen som lägger budgeten för 2027. Sista dag för budgetpropositionen är den 12 november. Så hände senast efter valet 2018, då regeringsbildningen tog 134 dagar.
En övergångsbudget är enligt praxis avskalad: den bygger i huvudsak på uppräkningar av föregående års budget och innehåller inga nya politiska reformer. Tillfälliga skattesänkningar som löper ut – till exempel den på drivmedel – förlängs normalt inte automatiskt. Riksdagspartierna kan dock lägga egna budgetmotioner, och i riksdagen kan en annan budget vinna än den regeringen lagt fram.
Om riksdagen skulle rösta ned fyra statsministerförslag i rad blir det extra val. Det är ett ovanligt och osannolikt men inte omöjligt utfall.
Vad som påverkar din ekonomi – oavsett regering
Räntan styrs av Riksbanken, inte av riksdagen
För många hushåll är bolåneräntan den enskilt viktigaste faktorn, och den bestäms i första hand av Riksbanken. Den 24 september lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men meddelade samtidigt att räntan sannolikt behöver höjas mer än man tidigare trott, eftersom konjunkturen är starkare och störningar i utbudet håller uppe priserna. Om utsikterna står sig kan den första höjningen komma redan i år. Nästa räntebesked kommer den 4 november.
Den som har rörligt bolån bör alltså räkna med att räntekostnaden kan stiga under det kommande året, oavsett vem som blir statsminister. Politiken påverkar räntan främst indirekt: en expansiv budget med stora underskott kan öka trycket på Riksbanken att höja, medan en stram budget kan verka åt andra hållet.
Matmomsen är sänkt till och med 2027
Momsen på livsmedel halverades från 12 till 6 procent den 1 april 2026. Sänkningen är tillfällig och gäller till och med den 31 december 2027. Den ligger alltså fast under nästa år även med en övergångsbudget. Frågan om vad som händer därefter blir en av de viktigare för den nya regeringen – en återgång till 12 procent skulle märkas i matkassen, men en permanent sänkning kostar staten stora summor.
Statsfinanserna sätter gränser
Alla partier har lovat saker som kostar pengar, samtidigt som de senaste årens budgetar har gått med underskott. Oavsett vilken regering som tillträder kommer utrymmet för nya reformer att vara begränsat, och tillfälliga åtgärder kommer att behöva prövas mot varandra. Vallöften bör därför läsas som riktning snarare än som garantier.
Vad betyder det för dig som privatperson?
- Har du bolån? Följ Riksbanken snarare än regeringsförhandlingarna. Räkna på vad en höjning på 0,5–0,75 procentenheter skulle betyda för din månadskostnad, och fundera på om en del av lånet bör bindas.
- Barnfamilj? Ett S-lett styre kan innebära högre barnbidrag, medan en fortsatt borgerlig linje mer sannolikt ger skattelättnader på arbete. Inget av det är klart förrän en budget har antagits.
- Pensionär? Både S och M har lovat förbättringar för pensionärer, men i olika former. S har bland annat lovat billigare läkemedel och tandvård, medan M vill sänka skatten på den del av pensionen som tjänats in genom arbete. Utfallet beror på regeringens sammansättning.
- Pendlar du med bil? Håll koll på budgeten. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel förlängs inte automatiskt i en övergångsbudget.
- Sparar du? Skatten på ISK och kapital är en av de tydligaste skiljelinjerna mellan blocken. De förslag om höjd skatt på sparande som förts fram på vänstersidan riktar sig främst mot större kapital, men detaljerna skiljer sig mellan partierna och inget är beslutat.
- Driver du företag? Räkna med osäkerhet kring bland annat arbetsgivaravgifter och energiskatter tills en budget är antagen, och planera för högre räntor.
Ökade bidrag eller skattelättnader?
Valet gav oppositionen en knapp majoritet, men ingen självklar regering. Det mest sannolika är fortfarande att en regering till slut bildas under hösten – men inte att det går snabbt. Under tiden styrs landet av en övergångsregering, och om inget ändras före den 12 november får Sverige en avskalad budget för 2027 utan nya reformer.
För hushållen är det viktigt att skilja på vad politiken kan påverka och vad den inte kan. Räntan styrs av Riksbanken och pekar just nu uppåt. Matmomsen ligger fast till och med 2027. Skatter, bidrag och välfärdssatsningar avgörs däremot i budgetförhandlingarna – och där är det mesta fortfarande öppet.